TEKNIK

Zink-jodbatteri laddas på tre minuter och klarar 60 000 cykler

Ett nytt vattenbaserat zink-jodbatteri lovar extrem livslängd, mycket snabb laddning och lägre brandrisk än litiumjonbatterier.

zink-jod

60 000 laddcykler och en laddtid på bara tre minuter. Det är de anmärkningsvärda resultaten från ett nytt batteriprojekt vid Flinders University i Australien. Forskarna arbetar med så kallade vattenbaserade zink-jodbatterier, som på pappret har flera fördelar för framför allt storskalig energilagring.

Zink är relativt billigt och lättillgängligt, samtidigt som den vattenbaserade kemin inte har samma brandrisk som traditionella litiumjonbatterier. Den stora utmaningen har hittills varit livslängden.

Stärkelse hjälper batteriet

Problemet uppstår bland annat när jodföreningar rör sig genom batteriet och gradvis försämrar prestandan. Forskarna har därför utvecklat ett polymermaterial baserat på cyklodextrin, som kan framställas från bland annat stärkelse. Materialet fungerar i praktiken som mikroskopiska burar som håller jodföreningarna under kontroll.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Resultatet är imponerande. Vid en kapacitet på omkring 150 mAh/g kunde försöksbatteriet laddas på cirka tre minuter och klara mer än 60 000 cykler. Vid en högre kapacitet på omkring 200 mAh/g klarade det över 8 000 cykler med en laddtid på cirka sju minuter.

Kapacitetsförlusten uppmättes till endast 0,0001–0,0003 procent per cykel.

– Uppladdningsbara vattenbaserade zink-jodbatterier börjar framstå som ett verkligt alternativ till litiumjonbatterier för storskalig energilagring, säger forskningsledaren Zhongfan Jia.

Inget mirakelbatteri för elbilen

Siffrorna kommer dock med en viktig brasklapp. Det handlar om laboratorieresultat, inte om ett färdigt batteri som kan monteras i en elbil eller kopplas direkt till elnätet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

De 60 000 cyklerna uppnåddes dessutom vid lägre kapacitet än i försöket som klarade 8 000 cykler. Om tekniken kan behålla samma egenskaper i stora och kostnadseffektiva battericeller återstår att se.

Potentialen är därför i första hand intressant för stationär energilagring, exempelvis för el från sol- och vindkraft, där låg kostnad, hög säkerhet och mycket lång livslängd kan vara viktigare än låg vikt.

MER OM SAMMA ÄMNE:

Forskargruppen arbetar nu tillsammans med industripartners för att utveckla prototyper och ta tekniken ett steg närmare praktisk användning.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Angewandte Chemie International Edition.

Tack för att du läser. Tyckte du att artikeln var värd att läsa? Ge den en gilla-markering så hjälper du andra läsare att hitta den. Levde den inte upp till dina förväntningar kan du också ge den en ogilla-markering. Tack för din bedömning.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du vår användning av cookies.  Lär dig mer