Trump kräver ägarskap i Intel

Affären är tätt kopplad till CHIPS Act, det enorma stödpaket som ska locka hem chipproduktion till USA. Handelsminister Howard Lutnick har länge drivit linjen att staten bör få en del av kakan när bolag som Intel får miljardstöd. Logiken är enkel: om skattebetalarna står för notan, ska de också ha något tillbaka.

Bernie Sanders har stött idén och sagt att ”om mikrochipbolag tjänar storkovan på regeringens generösa bidrag, så har skattebetalarna rätt till en rimlig avkastning.”

Inte alla vill vara med

Men Intel är inte den enda spelpjäsen. Trump har inte för avsikt att kräva ägarandelar i alla bolag som får stöd. Företag som TSMC, som redan bygger fabriker i USA, lär slippa undan. Faktum är att det ryktas att TSMC hellre lämnar tillbaka subventionerna än låter Washington få en plats på ägarlistan.

Intel var dock mer mottagligt – eller mer pressat, beroende på vem man frågar. Än så länge har bolaget inte själva kommenterat Trumps uttalande, och styrelsen måste fortfarande godkänna affären. Flera experter menar att avtalet kan stöta på juridiska hinder om det anses blanda statsmakt och näringsliv på ett sätt som snedvrider marknaden.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Det största ingreppet sedan finanskrisen?

New York Times kallar affären ”ett av de största statliga ingreppen i ett amerikanskt företag sedan räddningspaketet till bilindustrin efter finanskrisen 2008.” Kritiker fruktar att det kan skada både Intel och hela branschens konkurrenskraft om Washington börjar lägga sig i bolagens affärer.

En sak återstår nu: offentliggörandet av de exakta detaljerna. Men en sak är redan klar – med Trump vid rodret är chipkriget inte längre bara en kamp om teknologi, utan också en kamp om ägarskap.