TEST

TESTAD: Volkswagen ID.3 Neo känns äntligen som en riktig Volkswagen

Volkswagen ID.3 Neo har fått den kabin och manövrering den alltid borde ha haft. Men på långfärden avslöjar laddningen fortfarande en tydlig svaghet.

ID.3 Neo iNPUT anbefaler: 81 procent
Foto: iNPUT

Jag har alltid haft en svaghet för Volkswagen ID.3. Det har bara varit svårt att förklara helt logiskt. För även om grundidén hela tiden har varit bra – en relativt kompakt, rymlig och bakhjulsdriven elbil med Volkswagen-logga på nosen – har ID.3 genom åren haft en imponerande samling brister.

Kabinen var enkel och på flera ställen direkt billig. Mjukvaran var notoriskt instabil. Manövreringen var onödigt besvärlig. Räckvidd och laddning var medelmåttig. Och för oss danskar fanns det ännu en ganska väsentlig begränsning: Man kunde inte få bilen med en riktig dragkrok och därmed inte heller spänna en släpvagn efter den. Det gjorde ID.3 till en bil jag ofta gillade mer än jag kunde försvara.

Nu kommer ID.3 Neo, och Volkswagen har uppenbarligen bestämt sig för att göra något åt nästan hela listan. Det märks nästan från det ögonblick man sätter sig in.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Kabinen har blivit markant mer läcker, manövreringen är mycket mer genomtänkt, och Volkswagen har gjort något så gammaldags som att föra tillbaka de fysiska knapparna. Samtidigt har ID.3 blivit effektivare, har fått några av de bästa förarassistenter vi ännu har testat, och kan med det stora batteriet officiellt köra mer än 600 kilometer på en laddning.

Till 625 700 kronor för den testade 79 kWh-versionen är förväntningarna dock också höga. Och det finns fortfarande områden där Neo inte håller jämna steg med de bästa konkurrenterna.

Nu känns kabinen som en Volkswagen

Den största förbättringen hittar man inte i drivlinan, utan rakt framför förarens näsa. Den ursprungliga ID.3 hade en kabin som på flera ställen liknade resultatet av en sparövning. Neo är något helt annat. Instrumentbrädan är omdesignad, materialen har blivit markant bättre, och helhetsintrycket är helt enkelt mycket mer lyxigt. Det känns återigen som en kabin som passar VW-loggan på ratten. Men den viktigaste förändringen är faktiskt ännu mer lågpraktisk.

De tryckkänsliga fälten på ratten har ersatts av riktiga fysiska knappar. Förardörren har återigen fyra separata reglage för de fyra sidorutorna. Och generellt kräver bilen betydligt mer sällan att man tittar ner för att utföra en helt vanlig funktion.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Det är också ett nästan komiskt exempel på hur framsteg ibland består i att återinföra något som fungerade bra från början.

Det finns samtidigt gott om plats. ID.3 är fortfarande en förhållandevis kompakt bil utvändigt, men det långa hjulbasavståndet ger fina utrymmesförhållanden, även i baksätet. Bagageutrymmet rymmer 383 liter, vilket är ganska ordinärt i klassen.

Utvändigt är förändringarna mindre dramatiska. Neo har fått Volkswagens senaste designspråk och framstår mer moget och sammanhållet, men det är fortfarande inte en bil man nödvändigtvis vänder sig om efter på parkeringen.

Och för nästan 625 700 kronor ska en kabin naturligtvis också vara bra.

Väldigt Volkswagen att köra

ID.3 Neo med det stora batteriet har bakhjulsdrift, 231 hk, 350 Nm och ett batteri på 79 kWh netto. Det gör den bestämt inte långsam, men Neo försöker heller inte inbilla någon att den är en sportbil. Den är framför allt behaglig.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Styrningen är precis, bilen är lätt att placera, och bakhjulsdriften bidrar till en imponerande liten vändradie på 10,2 meter. Fjädringen klarar både motorväg och stadskörning på ett övertygande sätt, och bilen känns lugn och väl avstämd. Den är med andra ord riktigt bra på att vara Volkswagen.

Men den gör inte särskilt mycket som överraskar. Det saknas den sista finessen och köreglädjen innan vi vill kalla köregenskaperna bättre än förväntat för priset. Neo ska berömmas för sin komfort, balans och raffinemang snarare än för att vara särskilt underhållande.

De bästa förarassistenterna vi har testat

Här förändras historien. För ID.3 Neos förarassistenter levererar inte bara det förväntade. De är enligt min mening bland de allra bästa på marknaden. Connected Travel Assist styr både hastighet och bilens placering i körfältet på ett sätt som upplevs anmärkningsvärt naturligt. Den gör inte de konstanta nervösa korrigeringarna man upplever i många konkurrerande system, och den känns sällan som något föraren måste kämpa emot.

Även när vägmarkeringarna blir mindre tydliga klarar systemet sig mycket övertygande.

Och så finns det en ny funktion som visade sig vara mycket mer användbar än den kanske låter på pappret: trafikljusigenkänning. Den nya generationen av Travel Assist kan registrera trafikljus och bland annat reagera på rött ljus som en del av den assisterade körningen. Funktionen är en officiell del av den nya mjukvarugenerationen i ID.3 Neo.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Det fungerar så naturligt att man snabbt börjar sakna funktionen när man byter till en annan bil. Samtidigt har Volkswagen förstått något som fortfarande ställer till problem för förvånansvärt många tillverkare: Ett bra assistentsystem handlar inte om att ingripa så mycket som möjligt, utan om att göra rätt sak vid rätt tidpunkt.

En gammal brist kvarstår

Det gör det desto mer frustrerande att Volkswagen fortfarande inte har löst en av de mest konkreta begränsningarna hos ID.3. Den får fortfarande inte dra en släpvagn. Man kan visserligen montera en avtagbar hållare avsedd för till exempel cyklar med upp till 75 kilos belastning, men det gör den inte till en bil man kan spänna en släpvagn eller husvagn efter. Det var irriterande på den gamla ID.3, och det är fortfarande ett öppet sår på Neo.

Inte minst i Sverige, där en dragkrok för många familjer inte handlar om att släpa en två ton tung husvagn genom Alperna, utan om en tur till återvinningscentralen, byggmarknaden eller sommarstugan med en vanlig släpvagn.

När Volkswagen nu har fått ordning på så många av bilens gamla svagheter, verkar det ännu märkligare att just den begränsningen hänger kvar.

Förvånansvärt effektiv

På ett viktigt område har det däremot skett stora framsteg. Vår testbil har det största batteriet på 79 kWh netto, och Volkswagen anger en officiell räckvidd på omkring 626 kilometer WLTP, beroende på konfiguration. På iNPUTs fasta testrutt mätte vi en genomsnittlig förbrukning på 19,0 kWh/100 km vid 18 grader. Det placerar Volkswagen ID.3 Neo som nummer sex bland 30 bilar vi hittills har kört genom testet.

Förbrukning på iNPUTs testrunda

Samma rutt. Samma mätenhet. Temperatur och däck kan fortfarande påverka resultatet.

Nr. 6 av 31 testade bilar 19,0 kWh/100 km
#ModellGenomsnittTemp.
1 Renault Twingo E-Tech 16,8 kWh/100 km 18,0 °C
2 Toyota C-HR+ Active 77 kWh AWD 18,0 kWh/100 km 25,0 °C
3 Xpeng P7+ RWD Long Range 18,6 kWh/100 km 22,0 °C
4 Renault 5 E-Tech 52 kWh 18,7 kWh/100 km 21,0 °C
5 Ford Puma Gen-E Premium FWD SR 19,0 kWh/100 km 24,0 °C
6 Volkswagen ID.3 Neo 79 kWh 19,0 kWh/100 km 18,0 °C
7 Tesla Model 3 Baghjulstræk 19,3 kWh/100 km 8,0 °C
8 BYD Dolphin Surf Active 19,3 kWh/100 km 21,0 °C
…
29 Polestar 4 Long Range Single Motor* 27,5 kWh/100 km 3,0 °C
30 Volkswagen ID.Buzz Lang 28,1 kWh/100 km 8,5 °C
31 Hyundai Ioniq 9 Performance AWD* 28,2 kWh/100 km 10,0 °C

* Testet utfördes på vinterdäck.

Endast Renault Twingo E-Tech, Toyota C-HR+, Xpeng P7+, Renault 5 E-Tech och Ford Puma Gen-E har använt mindre ström på samma rutt. Det är ett utmärkt resultat – ännu mer eftersom testexemplaret dessutom var utrustat med 20-tums fälgar, som inte hjälper förbrukningen.

Vår rutt innehåller långa sträckor med både 110 och 130 km/t, där elbilarnas förbrukning snabbt ökar. Att en bil med ett relativt stort 79 kWh-batteri ändå placerar sig så högt säger en del om effektiviteten i Volkswagens nya drivlina.

Med 79 kWh tillgängligt motsvarar vår uppmätta förbrukning matematiskt omkring 416 kilometers räckvidd, om man fortsätter under samma förhållanden från 100 till 0 procent.

Det är betydligt mindre än WLTP, men det är inte ovanligt på vår relativt snabba testrutt. Det relevanta är jämförelsen med de övriga bilarna, som utsätts för exakt samma behandling.

Men varför laddar den inte snabbare?

Så långt, så bra. Problemet uppstår när strömmen ska tillbaka i batteriet. 79 kWh-versionen kan maximalt ta emot 183 kW DC, och Volkswagen anger 10 till 80 procent på 29 minuter. Jag gjorde det på 28 minuter, och det är inte långsamt i absolut mening.

Men ID.3 Neo kostar nästan 380 000 kronor, och idag finns det bilar i samma prisklass som med modern 800-voltsarkitektur kan fylla på markant mer energi i batteriet på samma tid. Volkswagen håller å andra sidan en förhållandevis stabil laddeffekt genom en stor del av sessionen. Det kan vara en fördel om man blir stående och laddar från till exempel 10 till 80 procent.

DC-ladekurve: Volkswagen ID.3 Neo

Mätdatum: 7 september 2026 · Temperatur: 18 °C

Snitt kW (10–80): 134 kW

DC-ladetidskurve: Volkswagen ID.3 Neo

Mätdatum: 7 september 2026 · Temperatur: 18 °C

Laddtid (10–80): 28 min.

Men det är inte nödvändigtvis den bästa lösningen för den som kör långt.

Om man bara stannar 15 minuter är det istället avgörande hur mycket energi bilen hinner ta emot i just det fönstret. Här får bilar med högre effekt tidigt i laddkurvan en betydande fördel.

Det syns tydligt i vårt 100+15-test, där vi beräknar hur långt bilen kan komma med en full laddning följt av ett laddstopp på exakt 15 minuter. Med vår uppmätta förbrukning och bilens faktiska laddning når ID.3 Neo 565 kilometer. I den motsvarande teoretiska beräkningen baserad på WLTP-data når den 821 kilometer. Det är ett gap på hela 256 kilometer.

100+15-TESTET Volkswagen ID.3 Neo Style 231hk

Hur långt kommer bilen totalt om du startar med 100 % batteri, kör ned till 10 %, snabbladdar i 15 minuter och fortsätter tills batteriet åter är på 10 %?

Start
100% SoC
15 min.
10% SoC
374 km 191 km
Stopp
10% SoC
= 565 km

iNPUTs mätning bygger på bilens uppmätta förbrukning och den uppmätta laddkurvan.

Det illustrerar paradoxen med ID.3 Neo ganska väl: Den är mycket effektiv medan den kör, men den kan inte omsätta effektiviteten till en lika imponerande långfärdsprestation, eftersom den inte får tillbaka energi tillräckligt snabbt i batteriet under korta laddstopp.

Äntligen den ID.3 jag hela tiden hoppats på

Min lite irrationella svaghet för ID.3 har blivit betydligt lättare att försvara. För Volkswagen har faktiskt löst den absoluta majoriteten av det som gjorde den ursprungliga bilen frustrerande.

Kabinen känns inte längre som ett sparprojekt. Fysiska knappar har gjort manövreringen mycket bättre. Mjukvaran och assistentsystemen har tagit ett enormt kliv framåt. Och där räckvidd och effektivitet tidigare var ganska ordinära, ligger Neo nu bland de bästa bilarna vi har mätt på vår fasta testrutt.

Det är en anmärkningsvärd förvandling. Men inte en fullständig sådan.

Snabbladdningen håller inte jämna steg med de snabbaste konkurrenterna, och den saknade möjligheten att dra en släpvagn är fortfarande ett märkligt hål i en bil som på så många andra områden har blivit en synnerligen kompetent familjebil. Det är nästan mer irriterande nu än tidigare, eftersom resten av paketet har blivit så mycket bättre.

ID.3 Neo är därför inte perfekt. Men för första gången är min svaghet för ID.3 inte längre särskilt svår att förklara.

Testbilen har extrautrustning i form av 20-tums Zwickau-lättmetallfälgar, Assistentpaket, krok till cykelhållare och färgen Norwegian sea blue metallic. Det samlade priset är 625 700 kronor. Men ID.3 Neo Style 231hk kan fås från 567 900 kronor.

Volkswagen ID.3 Neo Style 231hk

625 700 kronor

Volkswagen har äntligen fått rättat till nästan alla fel som gjorde ID.3 svår att rekommendera. Neo har en markant bättre interiör, utmärkt effektivitet och kanske marknadens bästa förarassistenter. Men laddningen är bara medelmåttig för priset – och den saknade dragkroken är fortfarande ett irriterande hål i paketet.

Styrkor

  • Marknadsledande förarassistenter
  • Utmärkt effektivitet
  • Mycket bättre interiör
  • Fysiska knappar

Svagheter

  • Ingen möjlighet till släpvagn
  • För långsam snabbladdning för priset

Poäng

81%

Tack för att du läser. Tyckte du att artikeln var värd att läsa? Ge den en gilla-markering så hjälper du andra läsare att hitta den. Levde den inte upp till dina förväntningar kan du också ge den en ogilla-markering. Tack för din bedömning.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du vår användning av cookies.  Lär dig mer