OpenAI håller på att förverkliga Sam Altmans största dröm – och kanske vår största huvudvärk. Tillsammans med Nvidia har bolaget just offentliggjort en plan om att bygga AI-infrastruktur på minst 10 gigawatt. Som jämförelse använder dagens största datacenter mellan 50 och 100 megawatt.
Med andra ord: OpenAI vill bygga något som är hundra gånger större än de datacenter vi känner i dag. Eller uttryckt på ett mer konkret sätt – det kräver lika mycket el som tio kärnkraftverk producerar.
100 miljarder dollar – och det är bara början
Nvidia pumpar in upp mot 100 miljarder dollar i projektet, och första fasen – en enda gigawatt – ska vara i drift under andra halvan av 2026. Resten följer därefter, och i full skala talar vi om en investering som enligt branschkällor kan landa på hela 500 miljarder dollar.
“Allt börjar med compute,” sade Sam Altman i samband med offentliggörandet. För honom handlar det inte bara om fler servrar, utan om att bygga fundamentet för framtidens ekonomi.
AI har blivit en energislukare
OpenAI är inte ensamt om att gå kärnkrafts-vägen. Microsoft har redan tecknat avtal om att starta om en reaktor vid Three Mile Island, och Amazon har köpt in sig i ett kärnkraftverk i Pennsylvania. Alla jagar samma resurs: stabil, massiv och koldioxidsnål el.
Och det blir nödvändigt. Enligt Internationella energiorganet använde världens datacenter redan 2024 omkring 1,5 procent av all global elektricitet. Med projekt i den här storleksordningen kan AI ensamt pressa upp den siffran rejält – och sätta ytterligare press på elnäten.
Nvidia jublar – miljön suckar
Nvidias aktiekurs steg direkt med fyra procent på nyheten, och Nvidia-chefen Jensen Huang kallade projektet för “gigantiskt”. Men utanför Silicon Valley väcks frågor: Kan vi verkligen tillåta att en enda techjätte bygger datacenter som slukar el som hela storstäder?
OpenAI har nu 700 miljoner aktiva användare i veckan, och behovet av fler servrar är tydligt. Men när energiräkningen motsvarar tio kärnreaktorer är det svårt att inte fundera över vem som i slutändan kommer att betala priset – både ekonomiskt och klimatmässigt.