TEKNIK

Fotoniska chip ska minska CO2-utsläppen från datacenter

Nya fotoniska chip har potential att mångdubbla dataöverföringen och samtidigt minska datacentrens energiförbrukning.

fotoniska chip

Datacentrens ökande energiförbrukning, driven av den explosiva tillväxten inom artificiell intelligens, utgör en allt större oro. Centren står redan för cirka en procent av de globala energirelaterade utsläppen, och fram till 2030 kan datacentrens energibehov öka med upp till 160 procent.

Schweiziska Lightium är ett av de företag som arbetar på att hitta en lösning på problemet. Målet är att förbättra datacentrens prestanda och minska deras energiförbrukning. Lösningen, enligt Lightium, är utvecklingen av en ny generation av fotoniska chip.

Datacenter består främst av tre nyckelkomponenter: Central Processing Units (CPU), Graphics Processing Units (GPU) och optiska anslutningar som transporterar data mellan processorerna. Dessa optiska anslutningar, som vanligtvis baseras på kiselhalvledare, står för mellan 10 och 40 procent av energiförbrukningen i ett datacenter.

Artikeln fortsätter efter annonsen

– Halvledarteknologier har tjänat oss i många år, men de håller nu på att nå sina fysiska och operativa gränser, säger Dirk Englund, medgrundare av Lightium och professor vid MIT.

Lightiums lösning bygger på tunnfilms-litium-niobat (TFLN), ett material som enligt företaget är överlägset jämfört med kisel och kan nå dataöverföringshastigheter på upp till 3,2 Tb/s, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med den nuvarande gränsen på 800 Gb/s.

TFLN har hittills varit svårt att bearbeta och har främst använts i forsknings- och utvecklingsmiljöer. Lightium är dock det första företaget som har lyckats designa och producera dessa fotoniska chip i större skala.

Lightium förväntar sig att kunna lansera sina produkter i början av 2025. De testar redan sin teknik genom ett stängt beta-program med utvalda strategiska partners.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Företaget mottog nyligen eninvestering på sju miljoner dollar – motsvarande 70 miljoner kronor. Pengar som bland annat ska användas för att tillämpa teknologin inom flera sektorer, inklusive satellitkommunikation och kvantdatorer.

Tack för att du läser. Tyckte du att artikeln var värd att läsa? Ge den en gilla-markering så hjälper du andra läsare att hitta den. Levde den inte upp till dina förväntningar kan du också ge den en ogilla-markering. Tack för din bedömning.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du vår användning av cookies.  Lär dig mer